Min dröm

Jag måste bara dela med mig med mina tankar, min tanke som jag tänker på hela, hela tiden!
Det är en dröm, drömmen som jag drömde inatt! Den var så verklig, otroligt verklig.

Jag var med barn, jag gick i samma klass som jag gör nu, jag gick på Växjö Fria, jag hade
Tobias som pojkvän. Men jag var med barn!
Allt var så förbannat verkligt!
  Jag födde barnet, Filip hette barnet, Tobias tyckte att det var fint så jag gav med mig.
Jag födde barnet i vecka 28, på en stol. Men barnet mådde bra, trots den alldeles förtidiga
födseln.
  Sen var jag hemma helt plötsligt, och mamma hade tänt ljus inne i vardagsrummet och
Filip låg på en bebisfilt under en sån där leksak, som barn leker med, du vet?
Mamma sa att hon klippt av en bit av navelsträngen, för det var tydligen en bit kvar.
-Jaha, sa jag. Och så tog jag upp Filip och la honom i hans säng som var i mitt rum, sen gick
jag och la mig.

Idag på morgonen när jag vaknade, jag fick panik när jag såg att hans säng var borta.
Jag VET ju att den stod där innan, nyss.
Det var först efter en stund som jag förstod att det bara var en dröm.
Otroligt läskigt. Jag har tänkt på det jätte mycket.
Jag har drömt drömmar om sådant här innan, men aldrig såhär verkligt.
Det var riktigt läskigt. Usch, och att jag vaknade av panik också.
Jag brukar Alltid vilja ligga kvar i sängen för att dra mig lite, men nu satte jag
mig upp direkt för att ta reda på var Filip var.

För det första så hatar jag att drömmen var så verklig, men sen kan jag inte tänka mig varför
jag skulle ge mig med att döpa en son till Filip, med F.
Jag har alltid tyckt om killnamn på T, såsom Teo eller Viggo är fint också, dock börjar ju
det på V men det är nästan likadant som T. :) Haha.

Nej inga fler verkliga drömmar, hjärtat kommer hoppa “ur led” snart då, haha.
Men nu ska jag sätta igång med pluggandet, för nu har jag pratat klart.