Bilder på Stina

Godmorgon. Vaknade nyss, otroligt skönt att sova riktigt.
Jag vaknade av att Stina hoppade upp i sängen och slickade mig i örat, riktigt långt in kom hon faktiskt. Usch, haha. 
  När jag klivit upp från sängen så gick jag ner till köket för att hämta lite vatten, och då hade Stina hämtat sitt koppel och la det framför mig.
Vem har sagt att hundar inte kan prata med människor?
Eller, okej. Hon pratade inte, men on förstod ju att jag skulle förstå att hon ville gå ut.
Lilla söte.

Jag passade på att ta lite kort på henne nu när hon kollade på mig med den där snälla, oskyldiga blicken som säger: “Visst är jag söt, kan vi gå ut nu?”

     
Söt, sötare, sötast.