Nu är det jul igen.
God Jul!
Varje år.
Samma grej.
Stress, julgran, handla, stress, bak, mat, stress.
Ge mig en andledning till att älska julen?
Ja, för att inte vara helt kritisk så är det mysigt, det är fint med snön (om det finns någon vill säga…), kul att se andra glada för en liten julklapp, kul att få julklappar, god mat, gott godis (knäck, mums), söta tomtenissar, och en tradition på gott och ont.
Ja, vem vill neka med att julen inte innebär stress?
Den typiska julstressen som jagar oss vart vi än är?
Tidningar, kompisar, familj, reklam.
Reklam.
Reklam.
Vem kom på reklamen?
Den bara lurar oss av med pengar, eller lurar och lurar.
Alla har en egen vilja och frihet.
Ellerhur?
Inte?
Reklamen finns överallt.
Överallt omkring oss.
Men reklam kan vara bra. Den säger ju vilken tandkräm som är bäst.
Ellerhur?
Inte?
Ja, julen.
Underbara jul.
Barnen räknar ner dagarna med hjälp av en chokladkalender, tvkalender, presentkalender, julkalender på tv och radio.
Själv har jag aldrig haft någon presentkalender.
Vi hade det i skolan någon gång vet jag, men aldrig hemma.
Och jag kom ihåg när jag var hos en barndomskompis, som alltid hade små klappar hängande i tyggranen, en för varje dag.
Jag var lika nyfiken, om inte mer nyfiken, om vad som gömde sig bakom det tunna julklappspappret med röda små tomtar på.
Jag ville ju bara veta, bara göra ett litet hål och kika in i verkligheten som kanske bestod av en godispåse eller ett litet halsband från en tidning.
Och den lyckan.
Lyckan var nyfikenheten.
Inte det som var i. Det kom efteråt.
Utan just då var det nyfikenheten.
Och jag saknar den.
Att räkna ner dagarna, att längta till jullovet då man kunde leka i snön, göra snöänglar, snökojor, och ja. Du vet?
Fast, det är inget som hindrar mig från att göra det nu.
Det kan vara oerhört kul att ha snöbollskrig, som man inte fick ha i skolan, eftersom det lätt hamnar grus i som man sen kan få i ögonen.
Man var alltid tvungen att kolla på specialfrökens fönster om det var en grön eller röd rund ring mitt i fönstret.
Spänningen.
Kommer någon att få gruskornet i det oskyldiga blå ögat, som vill ha reda på om det är ett örhänge som väntar i nästa paket den 24 december.
De där rosa örhängerna som hänger i skyltfönstret utanför Guldfynd, det örhänget som är på förstasidan i deras reklamblad.
Tänk den stackaren som inte får några julklappar.
Är hon lycklig?
Är hon lycklig som inte får några julklappar från den amerikanska jultomten?
Hon vet iallafall varför man ursprungligen firar jul.
Hon blir glad över de där rosa örhängerna, och behöver inte mer för att vara mer lycklig.
Hon har fått sin julklapp, och den är hon glad över.
Det är ju trots allt jul.
Så, god jul på er alla!
Hoppas att den goda julskinkan som man äter varje år, smakar annorlunda detta året.
Och hoppas att kalle anka är lika bra som det brukar.
Och hoppas att ni blir glada även om ni inte får årets julklapp, och även om in inte får de fina rosa örhängerna som hänger utanför Guldfynd.
Ni kan ju faktiskt köpa dem sen efter jul när ni pantat alla julmustsflaskorna. Haha!
Det var allt för mig, och nu ska jag ringa Tobias och säga God Jul till honom!:)
Ha en bra och skön natt, och glöm inte att sätta ut tomtegröten utanför dörren inatt.
Tomten kommer säkert behöva få i sig lite mat före sitt hårda arbete, nästa år ska jag söka jobb hos honom.
Jag gnäller över min rygg.
Hur ont borde inte hans göra då?
Usch, stackarn.
GOD JUL, och hoppas ni får en personlig typisk jul.
Varför inte beställa en kebabpizza med extra mycket kebabsås?
Haha, knappast!
Julmaten är det bästa som finns. (Nästan)
God Jul, och God Natt!:)
24 december 2008
God Jul, en typisk svensk jul!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar