2008, koncentrationslägret

Oh, jag måste bara skriva att detta blir mitt 80:de inlägg i december månad.
Så detta inlägg ska känna sig hedrad.

Och nu är det bara en dag kvar.
Dagen efter den dagen är sista dagen för 2008.

Året 2008, hur har det varit?
Har det varit roligt eller tråkigt?
Jobbigt?

Ja, över lag kan jag nog säga att det har varit mycket som varit jobbigt.
Men för att vända på det så kan jag säga att jag träffat underbara nya vänner och sen har jag ju träffat Tobias.

Men sen har jag tappat kontakten med många. Dels p.g.a. att vi började olika gymnasieskolor. Men också p.g.a. annat.
Och det är oerhört trist och tråkigt.
Men så är det, och förhoppningsvis blir det väl bra…

Och att sluta nian.
Det var hemskt. Usch och blä.
Men jag kommer inte riktigt ihåg hur bra vi hade det i A91.
Inte på samma sätt iallafall.
Och alla underbara lärare.
Tro det eller ej, men det måste vara svårt att hitta några bättre lärare än dem vi hade.

Och sen var jag ju i Berlin i år också, med A91.
Vi var på ett koncentrationsläger.
Det var inte så stora känslor då när vi var på lägret, det kändes overkligt, så det var svårt att ta åt sig att det verkligen har hänt.
Jag tyckte liksom att det bara var sånt som stod i historieböckerna.
Inget som ska finnas i verkligheten…
Men det var andra i klassen som tyckte att det var riktigt jobbigt…
Men då kunde jag inte känna det.
Det jobbiga va att se att de som tyckte det var jobbigt tyckte att det va jobbigt.
Att jag inte kunde känna det liksom.

Och sen var det så overkligt med tanke på att det var helt perfekt väder när vi va där.
Skinande varm sol, klar blå himmel, gröna fina björkar.
Så att över 12 000 oskyldiga människor dött där var helt obeskrivligt för mig.
Det fanns inte liksom.

Men nu efteråt, när jag kollat på bilder från koncentrationslägret som heter Sachsenhausen.
Så är det skit jobbigt faktiskt.
Och det känns som att jag har dåligt samvete över något.
Men jag vet inte vad.
(Det är som att vara sugen på något, men man vet inte vad).

Det är nog tack vare Fredrik som jag fått det intresset som jag har om andra världskriget.
Det intresserade mig inte så mycket i åttan och sjuan.
Men i nian, då man visste att man skulle få uppleva det som redan var gjort, så var det något intressant.

Det där med politik har egentligen aldrig funnits i mina tankar så mycket.
Det har bara varit ett kapitel i ett ämne som måste göras.
Tråkigt.

Jag lägger in fyra bilder utav flera hundra, som jag har ifrån Berlin resan.
Bilderna är inte tagna utav mig, men jag har fått dem av olika människor i förra A91.